Hej. Nu är kåsan över. Det gick inte som jag ville men sånt händer tyvärr. Dagen gick bra med små tabbar bara, såsom att tappa midjeväskan två gånger och sparka i foten på ss1. Sen flöt det på och dagen var till ända. Efter dagetappen låg jag 32:a i klassen och 45:a totalt så jag var nöjd. Natten kom och ss6 och ss7 gick riktigt bra. Kände mig stark och såg bara att detta ska nog gå vägen, men jag hade tappat tidskortet som min starttid stod på. I bakhuvudet hade jag en tid och när jag kom till ss8 så prata jag med honom som jag gick i mål med på ss7 så jag kom in på rätt startminut. SS8 var sträcka 2 som alla pratar om. Jag gick ut lugnt och allt gick bra. Både kärret och stenbackarna gick bra tills jag kom fel i en backe med rötter, spår och sten 22 km in på spåret. Jag bar - körde 2m - bar - körde 2m - drack – spydde – bar - till slut så var jag uppe men helt slut. Det fanns inga krafter kvar. Men på något sätt så fortsätter man utan bromsar och ork. Så rulla det på och ett kedjehopp samt många svordomar så var jag i mål. Nu kan jag lugnt säga att jag hade gett upp och bara ville bryta men tack vare Andreas Johansson som lotsa mig till depån, peppa mig att byta om och depåpersonalen som servade mig med mat och fixa till Hondan så kom jag till ss9. Jag var en 30 min försenad men det var det värt och den sträckan flöt på bra. Det var bara en vurpa men jag kom i mål och ss10 gick ännu bättre och genom att dom prata om att sträcka 2 skulle strykas så såg jag en ljuspunkt. SS11 flöt på men en mil in på sträckan så vurpa jag, upp på cykeln, kom 5m vurpa så höll det på ett tag tills jag låg på rygg på en väg. Det spöregna och det värkte i hela kroppen. Hade precis innan start fått reda på att sträcka 2 ej styrkts och att Joakim Ljungren hade problem. Då gav jag tyvärr upp. Nu efteråt så känns det lite surt men jag har lärt mig mycket som att jag måste äta mycket mera under dom långa sträckorna. Hur nu detta ska gå till, men det ska gå att lösa. Idag så blir det att plocka i ordning allt, tvätta och en sväng förbi Vårdcentralen för foten som jag slog i på ss1 är stortån nog bruten på. Det åter står att se. Jag vill tacka alla som hjälpt mig med denna resa. Speciellt ett stort tack till Andreas Johansson, Fredrik Persson, Mor, Far, Reine Wallin och Bosse Åstrand för all hjälp och grejer som jag har fått låna. TACK. Nästa helg så är det Fimmersta-racet som gäller, så tills dess Ha de GÖTT. |